Venus
Jag stod på tunnelbanan idag, minding my own business. Bredvid mig stod fyra kids (vad fan säger man? inte ungdomar? och inte barn?). Efter ett tag märkte jag att de pratade lite speciellt och insåg sen att de bar speciella hörapparater och såg sen att de talade teckenspråk.
Det var så fint! Fast de var sådär barnsligt uppspelta räckte det med en nudd på axeln för att den personen skulle vända sig om så att de skulle kunde kommunicera med varandra.
Det fina med teckenspråk är att man måste titta på varandra för att kunna se vad den andre säger, man måste vara närvarande och "lyssna" aktivt, man kan pausa i 10 sekunder för att lyssna på vad den andre har att säga. Rätt så ovanligt idag, tyvärr
Kommentarer
Trackback
